Moms på second-hand, en förlustaffär

Jag tar risken att ge mig in i en ekonomisk fråga utan att presentera tabeller och kalkyler som argument. Kan det räcka med sunt förnuft och allmänna beskrivningar? Jag försöker. Frågan gäller skatteverkets beslut att second-hand försäljning som t.ex. Myrorna, Stadsmissionen och Röda Korset bedriver skall beläggas med moms. Mer om det kan du läsa om i Dagens Nyheter eller Dagen. (Myrorna är helägt av Frälsningsarmén och deras överskott, som 2013 var 51 miljoner kronor, går in i vårt sociala arbete för utsatta människor.) Resultatet av ett momspålägg blir sannorlikt att det kommer att bli mycket färre butiker, inget överskott och därmed försvinner även alla bieffekter som utgår från second-hand hanteringen. Vad kommer att hända med de tusentals människor som finns i denna verksamhet? De är en härlig blandning av anställda, frivilliga och de som är i arbetsträning för att bli anställningsbara på den öppna arbetsmarknaden. Där finns en mångfald av sysselsättningar. Det hämtas dödsbon, tas emot avlagda saker, repareras, återvinns och utförs samhällsnytta på många plan. Momsbefrielsen har bidragit till låga priser så att fattiga familjer kan köpa bra och billiga saker och de som inte är fattiga har kunnat betala marknadspris för det där lilla extra man söker. Dessutom finansierar överskottet stora sociala satsningar som respektive organisationer bedriver både i Sverige och i utlandet. Momsfriheten gör det möjligt att få detta överskott. Men den delas inte ut till aktieägare utan går till kyrkor och organisationer för att bl.a. samarbeta med kommuner i sociala program där man helt enkelt räknar med delfinansiering från det civila samhället. Var tänker man sig att samarbetspartners ska komma från nu? Från vinstdrivande företag? Men det går inte med vinst att driva härbergen och sociala center. Det finns även andra goda effekter som inte lika lätt hamnar i en kalkyl. Jag tänker på alla frivilliga, daglediga som genom engagemanget med att sortera, prismärka, laga och finnas i second-hand butikerna har en gemenskap att höra till. De blir naturligtvis friskare till både kropp och själ genom det. Kan sjukvården beräkna vad som sparas där? Ytterligare en grupp människor som drabbas är de som har butikerna som sitt vardagsrum. Frälsningsarméns lokala kårer försöker samarbeta med Myrornas personal på fler platser genom att finnas i butikerna bara för att erbjuda fika och samtal till dagliga besökare som inte behöver köpa något. Ytterligare en fråga är vart de många fattiga människorna tar vägen för inköp när priserna höjs och second-hand kanske mer blir vintage butiker för de som har råd? Om återvunna kläder blir lika dyra som nya så har ju miljön förlorat också. Jag kan inte fatta att skatteverket och ansvariga ministrar inte ser hela second-hand verksamheten i ett större samhällsperspektiv. Från miljövinster till arbetsträning och socialt umgänge för många människor. Det är nästan att jag blir lite cynisk och tänker att det är kanske lättare att plocka några miljoner från denna verksamhet än att komma åt stora företags trixande med avancerad skatteplanering för miljarder. Slutsumman av detta är att moms på second-hand blir en stor förlustaffär för alla inblandade. Vi vill inte ha 50 miljoner av staten varje år till social verksamhet. För bidrag är ett passiviserande sätt att hjälpa. Vi vill ha kvar möjligheten att låta människor komma ur ett bidragsberoende och i stället få betyda något genom meningsfull sysselsättning och möjligheten till att bygga relationer.