Onda makter

Det är vanskligt att tala om att människor kan drabbas av en ond ande som får dem att göra och säga saker som förstör och skadar både dem själva och andra.
Vanskligheten kommer av att det målats upp skräckbilder av exorcism men även att okunskap i frågan lett till förvirring och osund andlig vägledning.

Det finns dock flera exempel på hur Jesus tilltalar onda makter som härjar i en människa utan att för den skull fördöma människan.
Pappan som kom till Jesus med sin son förstod att det som sonen gjorde var krafter utanför hans gudagivna personlighet. Jag vill inte spekulera i vad som var sjukdom och vad som var onda krafter i pojken men finner en tröst i att Jesus bad pappan beskriva hans tillstånd för att bättre förstå vad det handlade om.
Det intressanta för mig är att Jesus tilltalar anden direkt, som en personlighet. Ingen skugga faller på familjen eller pojken som människa.

Så gjorde Jesus också med en man i Kafarnaums synagoga. (Markus 1:25) och med mannen som levde bland gravarna (Markus 5). Men även ur den gode Petrus slank det ord som var initierade av satan när han tog Jesus åt sidan och ville prata om alternativ till korsfästelsen. (‭‭Matteus‬ ‭16‬:‭22‬-‭23‬‬‬)

Sannolikt har lärjungarna tidigare kunnat befria människor från sjukdom och onda andar, de hade fått den gåvan av Jesus, men denna gång gav deras försök inget resultat. ”Den här sorten kan bara drivas ut genom bön” sa Jesus. Jag blir inte mycket klokare på detta svar men tar det som en påminnelse om att vår kamp mot det onda endast har framgång genom att det är Jesus som handlar genom oss. Bönen ska tömma mig på all falsk tillit till yttre ritualer, verbala formler eller att jag tar äran av framgång eller skam av misslyckande på mig själv.

När vi är osäkra i frågor om Guds Ande och onda andar blir vi lätt otydliga. Både godhet och ondska blir en opersonlig känsla eller diffus närvaro som ska blidkas med svartkonst av diverse slag. Men lär man känna Jesus så kommer man snart fram till att han är den person som är både Ande och människa för att besegra den andliga maktperson som kallas satan eller mörkrets furste eller djävul eller….

Vi behöver inte lyfta blicken långt för att få många exempel på att människor med kapacitet för det goda har hamnat i den ondes våld. Människor som luras in under drogernas maktsfär, där både missbruks- och försäljningsleden leder till mer död än liv. Män som tas från sina familjer för att tvingas till att döda, plundra och begå våldtäkt i ett oprovocerat anfallskrig mot grannlandet.

Det är inte normalt för någon människa att vara ond och göra det onda. Därför lät Gud Jesus komma till världen för att med sina gärningar före sin död, i sin död och efter sin död visa att det finns en som besegrar den onda makten i alla dess former.

Bön: Jesus, jag ber att du skall vara min sanning, mitt ljus och min kärlek. Tack att du ger mig klarsyn och mod att hjälpa människor som vill lämna mörkrets makter. Tack att du hör oss när vi beder och uppmuntrar oss till att vara uthålliga, trofasta tjänare åt dig. Amen

Marie Willermark

”En man i folkhopen sa då: ”Mästare, jag har tagit med min son hit som är besatt av en ond ande som gör honom stum. Varje gång anden går till attack, slår den honom till marken och får honom att tugga fradga och gnissla tänder, och han blir alldeles stel. Jag bad dina lärjungar att driva ut den onda anden, men de klarade det inte.” Men nu såg Jesus att folk kom springande från alla håll, och därför talade han strängt till den orena anden och sa: ”Du stumma och döva ande, jag befaller dig att fara ut ur honom och aldrig mer komma tillbaka!” Anden skrek och ryckte och slet i pojken men for till sist ut ur honom. Pojken låg där alldeles livlös, och många sa: ”Han är död.” Men Jesus tog honom i handen och drog upp honom, och då reste han sig upp. När Jesus sedan kom hem och blev ensam med sina lärjungar, frågade de honom: ”Varför kunde inte vi driva ut den?” Jesus svarade: ”Den sorten kan bara drivas ut genom bön.””
‭‭Markus‬ ‭9‬:‭17‬-‭18‬, ‭25‬-‭29‬ ‭NUB

Det är lätt att ge bort andras pengar

Det är lätt att ge bort andras pengar.
Men det är också förståeligt att middagsgästerna reagerade på att olja från Himalayas sluttning, värd en årslön, slösades på Jesus.
Jag kan bara konstatera att denna handling ur Jesus perspektiv hade evighetsvärde. Han skulle snart dö, med mänskligt öga sett en brottslings död, men ur Guds perspektiv en död som blev det synliga offret för att alla människor skall kunna tillgodogöra sig Guds förlåtelse.
Vad är då en profetisk handling värt en årslön jämfört med att mänskligheten under årtusenden skulle kunna tro och förstå att syndernas förlåtelse och evig härlighet skulle finnas inom räckhåll för alla.

Men det där med att så snabbt ha synpunkter på vad andra ska gör med sina pengar, det är också en viktig lärdom. Alla församlingsledare vet att det inte sällan (tack och lov inte alltid) är de som tjänar mest i församlingen som ger minst. Om inte i kronor så i varje fall i proportion till inkomst.
Problemet är ibland att den som är skicklig med finanser och affärer tar med sig det tänkesättet till den kristna gemenskapen. Man betalar för vad man får. Man placerar sina pengar för att de ska ge utdelning. Men Guds rike går famåt med andra förhållningssätt.

Om Gud gett människor ekonomiskt förnuft så är det en gåva som skall användas tillsammans med Andens ledning och i tro på Guds vägledning. (För i grund och botten tillhör hela vårt liv Gud, för att hans goda vilja ska ske genom allt vi är och har.)

En av himmelrikets grundprinciper handlar om att göra det viktigaste först. Det är grunden för att det som sedan följer ska bli välsignat och rätt. Ge först tionde till Gud. Älska först Gud av hela ditt hjärta. Sök först Guds rike. Sedan kommer välsignelse över de tillgångar vi förvaltar. Sedan kan vi rätt älska vår medmänniska och oss själva. Sedan får vi också allt det andra vi behöver.

Innan du har synpunkter på vad andra gör med sina pengar, se först till att du ärar Jesus med att ge regelbundet till hans församling. Om du inte älskar din församling när du börjar att ge kommer du att göra det efter ett tag. För en annan Guds-princip är att där din skatt är, där dina pengar hamnar, där kommer också ditt hjärta att vara.

Marie Willermark

”När Jesus var i Betania och låg till bords i Simon den spetälskes hus, kom det en kvinna som hade en alabasterflaska med dyrbar äkta nardusolja. Hon bröt upp flaskan och hällde ut oljan över hans huvud. Några blev upprörda och sade till varandra: ”Varför detta slöseri med oljan? Den kunde man ha sålt för mer än tre hundra denarer och gett till de fattiga.” Och de grälade på henne. Men Jesus sade: ”Låt henne vara! Varför besvärar ni henne? Hon har gjort en god gärning mot mig. De fattiga har ni alltid hos er, och ni kan göra gott mot dem när ni vill. Men mig har ni inte alltid. Hon har gjort vad hon kunde, hon har i förväg smort min kropp för begravningen. Jag säger er sanningen: Överallt i hela världen där evangeliet förkunnas ska man också berätta vad hon gjorde och komma ihåg henne.””
‭‭Markusevangeliet‬ ‭14‬:‭3‬-‭9‬ ‭SFB15‬‬

Kristen som konsument eller livsstil

Beteenden som ser lika dana ut på ytan kan i sin förlängning visa sig ha olika syften och effekt. Skillnaden utgörs av vad som är drivkraften, motivationen bakom handlingen.
I kyrkan kan det till exempel handla om människor som deltar i samma gudstjänst. En kommer inte tillbaka för det var en stil på musiken som inte passade. En annan väntade sig att själv bli uppmärksammad men blev besviken. En tredje däremot, har för vana att lyssna in Guds tilltal och engagera sig i bön oavsett innehåll.

Det jag beskriver är skillnaden mellan att se sig som konsument (eller recensent) i förhållande till församlingen eller att delta för att livet med Jesus är mitt livs-centrum och min livsstil.

En man som hade en dödligt sjuk son sökte upp Jesus. Mannen arbetade för kung Herodes (son till barnamördaren i Betlehem) och ville att Jesus skulle följa med till Kafarnaum och göra sonen frisk.

Jesus kunde ha avvisat honom för hans koppling till en impopulär kung men Jesus har aldrig visat bort någon på grund av personens koppling till folkgrupp, religiös tillhörighet eller status i samhället. Jesus gav alltid varje individ en chans att visa om man sökte honom i tron att han kom från Gud eller om det handlade om att själv glänsa eller få en häftig upplevelse.

Jesus svar till pappan var ifrågasättande, nästan avvisande – ”ni tror inte om ni inte får se tecken och under” – men det var också ett klokt sätt att skrapa på ytan och få klarhet i vad motivet för önskan var. En avvaktande attityd från Jesus skulle visa om mannen väntade sig ett svar för att han var en viktig person eller om han trodde på vem Jesus var och skulle fortsätta fråga tills hans uppmärksamhet fångades.

Det behövdes ingen längre ordväxling för att klargöra att här såg Jesus både kärlek till sonen och en tro på Jesus förmåga. ”Gå hem igen! Din son lever.” sa Jesus. Bara så där enkelt och odramatiskt. Ingen beröring, inget känslosamt utspel, ingen undervisning eller bäst-att-jag-följer-med attityd. Tjänstemannen trodde på Jesu ord och gick hem. Där fann han en feberfri son.

Jag tror inte att det är oviktigt att den kristna gemenskapen erbjuder mig engagemang och bekräftelse samt musik och förkunnelse som engagerar. Gud har utrustat oss med kreativa gåvor för att de skall användas. Men allt detta kommer som ett resultat av att jag mitt i alla komplexa frågor om livet och världen bevarar en grundton av en enkel tro på och överlåtelse till Jesus.

Jag ber: Jesus, jag vill klä av mig all attityd som kan handla om vad jag vill ha dig till i mitt liv och i stället ställa mig till ditt förfogande så att du får ha mig till det du vill. Lär mig fortsatt att leva med en enkel tro och tillit till dig. Amen

”Jesus sa: ”Ni tror inte, om ni inte får se tecken och under!” Mannen bad: ”Herre, kom innan mitt barn dör!” Då sa Jesus till honom: ”Gå hem igen! Din son lever.” Mannen trodde på vad Jesus sa och gick.”
‭‭Johannes‬ ‭4‬:‭48‬-‭50‬ ‭NUB‬‬

Handling som bekräftar orden

Det är sorgligt, och en saknad, att vi har tvingats bli misstänksamma mot vad människor säger.

Det ringer någon som säger sig vara från banken och de vill korrigera ett fel på mitt konto, men det kan man ju inte lita på. Ledare för stora nationer säger att de vill försvara demokratin, men handlingarna slår ihjäl deras ord när de inte fördömer att parlamenten stormas. Församlingar säger att alla som bekänner Jesus som Herre är välkomna, men när en ung människa säger att hen både är frälst och inte orkar avstå attraktionen till det egna könet, så svalnar kärleken från många i församlingen.

Många judiska ledare hade svårt för det Jesus sa när han kallade Gud sin Far och även menade att han kunde göra de gärningar som hans Far ville ha gjort. Jesus gick så långt att han erkände att det räckte inte med att han själv vittnade om sitt ursprung. Han påpekade också att en annan respekterad person, Johannes Döparen, vittnade om vem han var men hans utpekande av Jesus var inte det slutliga argumentet.

Vi som lever nu har lärt oss att Jesus ord är att lita på, men vi kan nog identifiera oss med det grupptryck som fanns från de judiska ledarna att ifrågasätta vad Jesus sa om sig själv. Jesus höjer ribban för bevisbördan och säger att ord måste bekräftas med handling. Han gjorde under och tecken – stort, men det kan ju vissa profeter och magiker också göra. Han förlät synder så att människor befriades från sin skuldbörda, men det kunde ifrågasättas genom att säga att Jesus inte var Gud och därmed var hans förlåtelse inte giltig.

Till slut talar Jesus om att det finns en gärning som han gör som bevisar vem han är och som inte kan bortförklaras eller göras av någon annan. Teologen N.T. Wright uttrycker det så här i sin kommentar till Johannesevangeliet:

”Det mest häpnadsväckande som Fadern gör, och som han visar att hans son kan göra tillsammans med honom och i hans ställe, är följande. Han ger liv åt de döda.

Vi ska inte vara rädda för att använda ord som hänvisar till att Jesu genom sin Ande i oss har makt att ge liv in i sammanhang där tron dött, där livsgnistan dött, där ljuset slocknat i själen och uppgivenhet tar sitt stryptag. Vi kan lita på Jesu ord därför han bevisar sin kärlek till oss genom att ta vår synd, förtvivlan och svaghet i sin försonande död på korset. Där besegras mörkret och han bevisar sin auktoritet över allt dött genom att själv uppstå från det döda och ta sin rättmätiga plats på tronen i himlen.

Jesus slutför sitt uppdrag genom att på ett häpnadsväckande sätt visa i handling att hans ord är att lita på. Därför är min strävan att låta Jesu ord förbli i mig så att samstämmigheten mellan mina ord och mitt liv är intakt.

” Jag har ett starkare vittnesbörd än Johannes. För de verk min Fader har gett mig att slutföra och som jag gör, de vittnar om att han har sänt mig.”

Joh. 5:31 NuB

En gång till

‘En gång till!’ Det är inte endast barn som vill upprepa erfarenheter som ger dem glädje, som får dem att känna liv och lust. Vi vuxna njuter oftare av favoritmat, vi återbesöker platser där vi mår bra och spelar ofta favoritmusiken som lyfter eller tröstar oss.

Jesus var fylld av den Helige Ande redan i moderlivet. Han behövde inte mottagandet av Anden vid dopet men Gud såg det som viktigt att synliggöra denna verklighet, ’en gång till’.

Johannes Döparen fick bekräftelse att hans uppdrag var fullbordat, folket fick bekräftelse genom Guds röst från himlen och Jesus själv blev bekräftad och säkert uppmuntrad att höra att han var älskad. Det var en viktig utrustning inför nästa steg, där ensamhet och frestelser väntade.

Om du idag förnimmer att den Helige Ande vill beröra och fylla dig på nytt, om du hör Guds röst säga igen att du är hans älskade barn så ta emot det. Låt dig uppfyllas. Du behöver det. En gång till, igen

”När Jesus sedan steg upp ur vattnet, fick han se himlen öppna sig och Anden sänka sig ner över honom som en duva. Och en röst från himlen sa: ”Du är min älskade Son, du är min glädje.””
‭‭Markus‬ ‭1‬:‭10‬-‭11‬ ‭NUB‬‬

Tradition och förnyelse

Vad är det vi håller på med den första advent? För många av oss handlar det om fina traditioner. Varje ljusstake och stjärna jag tar fram har med sig sina minnen. Ända tills dess jag första gången firade advent i ett annat land så hade jag uppfattningen att det svenska firandet var det riktiga sättet att närma sig julen. Det skall alltså vara mycket av levande ljus, elektriska ljusstakar och stjärnor, doft av saffran och pepparkaka och våra adventssånger.

Sedan har jag lärt mig att länder med andra traditioner har samma kärna även om ytan är annorlunda.

Traditioner blir lätt ett upprepande av yttre företeelser. Traditioner är viktiga men så hörde jag ett citat på radion som fick mig att tänka till: ”Tradition är inte att tillbe aska utan att hålla elden vid liv.” (Tillskrivs ibland Gustav Mahler, ibland Thomas More)

Advent handlar om Kristi ankomst men nu tycks det mig att det är handeln som står för den yttre förnyelsen av advent. Varje år lanseras nya versioner av stjärnor, ljusstakar, blommor och högtiden präglas mer av att styla sitt hem än att söka sig under traditionernas yta och förnya sitt hjärtas tro.

I varje land jag har bott har traditionerna varierat om hur man förbereder sig för julen. När Evighetens Gud komprimerar sig till att komma i mänsklig tid och rum så är det ett mirakel som behöver en förberedelsetid. Traditionerna för hur det görs synligt varierar men betydelsen är den samma – vi förbereder oss att ta emot Ljuset som skingrar mörkret och elden som renar och värmer frusna själar.

Jesus skickade sina lärjungar på ett märkligt uppdrag. ”Gå till byn som ligger framför er. Där kommer ni genast att hitta ett åsnesto stå bundet med ett föl bredvid sig. Ta dem och led hit dem, och om någon frågar vad ni håller på med, så säg bara: ’Herren behöver dem och kommer snart att lämna tillbaka dem.’ ” (Matteus 21:2-3 NUB)

När Jesus sedan rider in i Jerusalem och hyllas av folk som sett hans underverk och hört hans undervisning på landsbygden, då frågar människorna i staden ’vad håller ni på med…vem är han på åsnan som ni hyllar?’

Den typen av frågor behöver inte handla om att ifrågasätta vad som sker utan är en inbjudan till att upptäcka det liv och den ström av förnyelse som finns under ytan i allt det som Jesus gör.

Personligen tycker jag om att ta fram alla mina gamla adventsdekorationer, lyssna på musiken och känna dofterna och jag älskar inbjudan att ständigt söka Guds mening och förnyade tilltal i allt det bekanta och i det nya.

Jag önskar dig en adventstid rik på nya upptäcker av att Världens Ljus är hos dig, mitt ibland alla synliga ljuskällor.

Pray for Ukraine (10)

How then shall we pray for Ukraine?

I see that some of my Ukrainian colleagues are sharing photos of spring flowers and of the budding life in the garden. It is not about denying the horrible realities of war, but I see it as a healthy sign – they are reminded of the fact that God’s ongoing creation-life is present and important – even more so when we are surrounded by man-made death and destruction.

In order to cope with the evil of war, we need to be filled with God’s goodness. In order to stomach the horrendous acts willingly carried out by humans we, as human beings, need to find ways of doing good to people in need. In order to cope with the ugliness of destruction, we need to fill our souls with the beauty of spring flowers. In order not to hate people who are behind the senseless killing of civilians, we need to be filled with the love of God.

That’s why we pray:

– That people of all ages in Ukraine – especially the children – who have witnessed terrible things will have those images deleted by an intervention from God.

– That spring life in nature will witness to everyone in Ukraine that God’s good power is at work in the midst of death and destruction.

– That the people hiding in the steel plant in Mariupol will be miraculously saved.

”Look how the wild flowers grow. They don’t work hard to make their clothes… God gives such beauty to everything that grows in the fields, even though it is here today and thrown into a fire tomorrow. God will surely do even more for you!”

(Matthew 6:28-30, CEVDCI).

Photo: Irina Shvab

Photo: Irina Khokhotva

Pray for Ukraine (9)

First Published 1 April

How then shall we pray for Ukraine?

God moves my heart to pray for the followers of Jesus who live in Russia. There are many people in that vast country who live in the light, truth and love of God. It is depressing to imagine what life looks like in a society where the basic qualities of Christian discipleship – like truth, justice and putting love for God and neighbour first – is suppressed.

I find it difficult to imagine how it is to follow a servant King when you live in a political system that glorifies power and violence and promotes a variety of Christianity that is subservient to the political rulers.

When we follow the news and hear about the reasoning behind decisions in the Russian leadership, we witness the reality behind Jesus’ word: “If then the light within you is darkness, how great is that darkness!” (Matthew 6:23b)

It is obvious that this war is based on lies that are presented as the truth. It is obvious that dark imperial ambitions are described as if they came from the revealing light of history. It is obvious to anyone outside the propaganda bubble that the Russian president and his cronies are lying to their own people and to the world. What they call light is indeed darkness. How dark then is their darkness.

What is it like to be a follower of Jesus in that spiritual and political environment? I don’t know the answer, but I know that the Light of the World is in their hearts.

That’s why we pray:

– That all followers of Christ in Russia will remain resilient in looking unto Jesus and allowing his light to give clarity over their daily life.

– For Salvation Army leaders at Headquarters and corps, that they will be surrounded by God’s presence and guidance in their ministry.

– That the power that raised Jesus from the dead will be at work to shake the false foundations of the Russian leadership and break through the web of lies that is controlling their minds, hearts and actions.

– For an end of the war with Ukraine and an end of the war against truth and freedom.

Pray for Ukraine (8)

First published 25 March

How then shall we pray for Ukraine?

We are aware of the poison of hate. The war has now been going on for over a month. We see the suffering of innocent people and the destruction of their homes and we find it horrible. It is evil. 

The apostle Paul gives an idea of how the strong emotion of hate can be used. ”Hate what is evil.” He mentions it as the flip side of sincere love.

The evil one is so cunning that Jesus asks us to pray to be protected from evil, from the evil one. 

We pray for the people of Ukraine:

– That God’s love in them will protect their hearts and minds from hating people.

– That they will be resilient in their fight for good causes: like love for their country, family and a life in freedom.

– That God will protect the psyche and hope of all who come to other countries as refugees.

“Love must be sincere. Hate what is evil; cling to what is good.” (Romans 12:9 NIVUK)

Pray for Ukraine (7)

(First published 16 March)

How then shall we pray for Ukraine?

We who live outside Ukraine, in peace, have difficulties in taking in the brutal reality of war. One day life is normal. The next day you hide from bombs, leave your home and flee for your life.

The war is not over yet, and even when peace arrives, there will be years of rebuilding cities and families. Still, seen in the perspective of the history and future of the nation, this tragedy lasts “a little while”. A “little while” that has changed not just Ukraine but the world.

Jesus used those words to his disciples, who could not imagine that their world would turn upside-down at the crucifixion. And not just their lives but the whole world would be different. “In a little while you will see me no more, and then after a little while you will see me.” John 16:16

The apostle Peter uses these words to churches which experience suffering under the Roman Emperor. “And the God of all grace, who called you to his eternal glory in Christ, after you have suffered a little while, will himself restore you and make you strong, firm and steadfast.” 1 Peter 5:10

We pray:

• That peace will come soon and that it will be a just and righteous peace.

• For an end to the siege of Mariupol.

• For God’s protection over the corps in Ukraine so they will be able to withdraw cash and buy food in order to help people.