Tag Archives: William Booth

Das Geben. / Why should I give? The story of Self-Denial (2/4)

The video is in German. English text below.

Do you know the story of the Salvation Army’s Self-Denial?

It started in 1886. The Salvation Army was growing at a phenomenal rate. In order to keep up its expansion, the Army needed money, so a collection was taken up at officers’ councils. Major John Carleton had no money at the time, so he wrote on his note that he would go without dessert for a year. He hoped to raise 50 shillings  this way (the equivalent of €260 today) which he then would give to help the Salvation Army grow. When General William Booth read the note, he did not like the idea that any of his officers should go without dessert for a whole year, so he had yellow pieces of paper handed out on which officers could write what they were willing to forego (deny themselves of) for one week. And so the Self-Denial week was born.

It is still maintained today, and it is not just the rich countries that give to the poor countries. Every salvationist in the whole world take part. Even our partner territories, Zimbabwe, Liberia, Sierra Leone, Malawi and Latin Amerika North contribute to the self-denial fund.

In one country, a small amount might be a genuine sacrifice, because they have so little from the beginning. That challenges us in Europe to give generously. Although my offering would be large in comparison, to many of of our comrades in other countries, it would still just be a bit of our surplus.

However, it is not just about finances. There are things that are way too important to us, and it is only when we have to do without that we realise this. Renouncing something like social media can free up time for prayers for others or for sharing in fellowship with others. All this contributes to mobilising the worldwide Army of God.

This text is the contribution of Lt.Colonel Hervé Cachelin.

More info in German on this link.

Heute vor 130 Jahren

Der heutige Tag wird als Geburtstag der Heilsarmee in Deutschland betrachtet. Aber wir fragen uns immer wieder, wann und wie eine Bewegung beginnt.

Ich habe ein Dokument in meinem Büro, das auf den 5. Juli 1886 datiert ist. Es hat ein von Hand gezeichnetes Wappen als Briefkopf. Das Datum bezeichnet den Tag nach dem ersten internationalen Kongress in London.

img_1644Ich fühle mich sehr privilegiert mit dem Original eines Briefes im Büro, das von dem Gründer und den Pionieren dieser Zeit unterschrieben wurde. Die ersten Unterschriften sind von William Booth, Catherine Booth und Bramwell Booth. Als nächstes kann ich Hanna Ouchterlony erkennen, die Die Heilsarmee in Schweden in 1882 und in Norwegen sechs Jahre später gegründet hat. Ballington Booth ist auch noch ein bekannter Name aber es gibt auch einige Unterschriften, die ich nicht entziffern kann. Die Unterschrift, die aussieht wie chinesische Schriftzeichen, kann ich definitiv nicht lesen.

Mir wurde erzählt, dass ähnliche Briefe an die Fürsten und Könige der kleinen Königtümer dieser Zeit geschickt wurden, die heute in der Bundesrepublik Deutschland vereint sind. Die Botschaft in dem Brief ist eine Darstellung der Heilsarmee. Die Idee dahinter war, die Herrscher über unsere guten Absichten zu informieren. Wir wissen nicht viel über irgendwelche Antworten. Aber meine Informationsquellen sagen, dass der Kaiser von Württemberg es der Heilsarmee verboten hat, sein Königreich zu betreten. Aber gerade das Gegenteil ist passiert.

Ein Mann mit dem Namen Fritz Schaaff fand den Herrn bei der Heilsarmee in New York und wurde erlöst. Er kam zurück nach Europa und diente für eineinhalb Jahre in Zürich, Schweiz. Aber er hatte eine Berufung in seinem Herzen, die von Gott geweckt wurde: die Heilsarmee in sein Heimatland Deutschland zu bringen. Stuttgart wurde ausgewählt als Stadt, in der die Arbeit beginnen sollte. Er kam dort im November 1886 mit seiner Frau und seinen vier Kindern an.

Der Gottesdienst, der als die Eröffnung der Heilsarmee in Deutschland gilt, wurde am 14. November 1886 gehalten. Drei Monate später gab es bereits regelmäßige Treffen an jedem Tag, außer samstags. Dies lief – wie in den meisten Ländern – nicht ohne Widerstand. Polizisten wurden an den Saaltüren postiert, die den Eintritt zu den Versammlungen nur den Personen erlaubten, denen die Heilsarmee vorher eine persönliche Eintrittskarte ausgestellt hatte, die zudem noch von dem verantwortlichen Heilsarmee-Offizier unterschrieben sein musste. Diese Karten nahm die Polizei vor jeder Versammlung den Besuchern ab, sie mussten also immer wieder neu ausgestellt werden.

Für den Stabskapitän Schaaff waren die Störungen ein Signal, dass die Botschaft der Liebe Gottes an diesem Ort gebraucht wurde. Sechs Monate später mietete er einen größeren Saal an und der Rest ist, wie wir es so sagen, Geschichte. Ein bisschen mehr davon können Sie hier auf unserer Internetseite lesen.img_1641

On This Day 130 Years Ago

This day is considered the birthday of the Salvation Army in Germany. But we can always ask, when and how does a movement begin?

I have a document in my office dated 5th July 1886. It has a hand drawn crest as the letter-head. The date is the day after the first International Congress in London.

img_1644I feel very privileged having an original letter signed by the Founder and pioneers of that time. The signatures begin with William Booth, Catherine Booth and Bramwell Booth. Next I recognise Hanna Ouchterlony, who opened The Salvation Army in Sweden 1882 and six years later in Norway. Ballington Booth is also a familiar name but there are some signatures which I can’t make sense of. Definitely not the one that looks like Chinese writing.

I have also learned that there were similar letters like this sent to the Grand Duke or Kings of the small Kingdoms at that time, which was before the unified Germany of today existed. The message in the letter is a presentation of the Salvation Army. The idea was to make the rulers aware of our good intentions. We do not know much about any answers. But my source of information says that the Emperor of Würtemberg forbade The Salvation Army to enter his Kingdom. But just the opposite happened.

A man by the name of Fritz Schaaff came to the Lord, was saved, at the Salvation Army in New York. He returned to Europe and served as officer for one and a half years in Zürich, Switzerland. But he had a calling in his heart to bring this Army, raised up by God, to his homeland Germany. Stuttgart was chosen as the city to begin with and he arrived there with his wife and four children in November 1886.

The meeting that is considered as the opening of Die Heilsarmee in Germany was held on the 14th of November 1886. Three months later regular meetings were held every evening apart from Saturday. Not without opposition – as in most countries. Police were posted by the hall doors and only allowed entrance to those people who had a personal written invitation which was signed by the responsible Salvation Army officers. The policemen collected and kept the tickets for every meeting so new ones had to be issued constantly.

For Staff-Captain Schaaff, the interruptions were just a sign that the message of God’s love was needed in this place. Six months later they rented a larger hall and the rest, as we say, is History. And you can read a bit more of that on our homepage here.img_1641

Boundless – en gränslös kongress

Vid ett 150-års jubileum kan man verkligen grotta ner sig i intressanta historiska fakta. Men har man levt så länge och fortfarande sprudlar av liv, då kan man också fira framtiden.

Bägge dessa dimensioner kommer att var framträdande när frälsningssoldater från hela världen kommer tillsammans i O2 arenan i London. Den 2 juli räknas som vår födelsedag, grundläggarens dag, eftersom det var då det första mötet hölls i ett tält på Mile Ends ödetomt, i östra London. Grundläggaren var William Booth som då var en frilansande metodistpredikant som hamnat i Imperiehuvudstadens slumkvarter. Bland människorna där fick han Guds tilltal. Och det på ett så tydligt sätt att han kom hem till hustru och barn och utbrast ”Älskade, nu har jag funnit min uppgift.” (Darling, I have found my destiny!”

Boundless är den åttonde internationella kongressen. Själv har jag varit med en Boundlessgång tidigare och det var 1990, också det i London. Upp emot 18.000 personer kommer att vara med om samlingarna i arenan. Den stora finalen består av 2500 personer som får delta i marschen med sex musikkåren längs The Mall mot Buckingham Palace. Vi andra tittar på och förundras av glädjen och festen i folkvimlet.

Från Sverige kommer vi att åka 380 delegater i alla åldrar, vilket innebär att man bokat hela kongresspaketet när det gäller de sju stora mötena. Detta gör Sverige till ett av fem-sex länder med flest delegater. Därutöver åker många svenskar dit som har köpt biljett till ensataka samlingar.

Om du har åkt tunnelbana i London så hör man på vissa stationer utropet ”Mind the gap!” Det är också begreppet för den stora sponsringkampanjen. De flesta av frälsningssoldaterna i världen är, med vårt mått mätt, fattiga. ”Se upp för klyftan! Överbrygga skillnaderna!” är därför ett bra upprop när det gäller att vi som är rika betalar kostnaderna för de fattiga. Från Sverige har vi sponsrat 9 delegater till en kostnad av ca. 20.000 kr var. Kårer och enskilda har engagerat sig i detta att minska klyftorna.

Allt i kongressens program gör att jag ser fram emot dagarna den 1-5 juli. Inte minst musiken blir speciell. Tänk att få lovsjunga, be, lyssna och njuta till körer, musikkårer och sångare från alla kontinenter. Från Indonesisk bambuorkester till svenska Vasa Gospel. VasaGospel

Du som inte har möjlighet att åka iväg och vara med på plats kan ändå vara med. Huvudmötena kommer att sändas direkt via internet. Här är en länk till den websidan.

Namnet på kongressen kommer från sång nr 226 i den svenska psalmboken/sångboken. Den är skriven av William Booth och fångar det tema som genomsyrar vår teologi – en människas väg från självinsikt, ånger, längtan efter och uppfyllelsen av Guds kärlek som flödar med gränslös frälsning och försoning. På engelska heter sången O boundless salvation, och därav kongressens namn Boundless – the whole wold redeeming.

Påpassligt kommer i höst en nyutgåva på svenska av biografin om William Booth, Guds General av Richard Collier. Men så var det det här med att vi också firar framtiden. Bland de svenska deltagarna finns även flera barn och ungdomar. De kommer att ha Boundless som utgångsläge för att finna sin uppgift i sin samtid. Och alla kan vi fördjupa kallelsen av att vara En Armé genom att börja använda det internationella studiematerialet One Army. Här är en länk till information om onearmy_logmaterialet och fem tillhörande filmer som du kan titta på redan nu.

Be Boundless!!

Ursprung som håller

Man kan inte tala om Frälsningsarméns 150 åriga historia utan att nämna kvinnans roll. Och den frågan blir bara förståelig om man lär känna ursprunget – William och Catherine Booth. Man anar lite av tonen i deras relation genom Williams uttryck “she was the maker of me”- hon gjorde mig till den jag är.William_and_Catherine_Booth.x500

När jag i 20-års åldern funderade på min eventuella kallelse till officer hade det stor betydelse att få läsa Catherine Booths texter. När jag tvivlade på att 70-talets Frälsningsarmé hade någon framtid mötte jag där den tidlösa grundkallelsen som Gud format oss efter.

Hennes första skrift handlade om kvinnans rätt att predika. Hon tar grundligt itu med alla relevanta bibeltexter och driver argumentationen framåt med underlag av den tidens teologer. Men huvudfrågan är inte feminism och jämställdhet utan det enkla faktum att Anden kallar kvinnor att predika och Gud välsignar det med att människor blir frälsta.

Med starka ledargestalter som grundare finns det naturligtvis en risk att identiteten byggs kring dem. William och Catherine hade sin beskärda del av egenheter och Frälsningsarmén har gått igenom kriser, men här finns vi fortfarande! Från en ringa begynnelse som en lokal företeelse, Östra Londons Kristna Mission, till en världsvid Frälsningsarmé i 126 länder har vi inte kommit utan att Gud ville det.

Den radikalitet som fanns i begynnelsen har till och från slipats ner genom kulturella influenser och mänsklig svaghet. Kvinnans jämlika roll är inte lika lätt att upprätthålla som gift när den traditionella rollfördelningen av manligt-kvinnligt tar över. Men trots kulturell försiktighet finns alltid vårt historiska ursprung kvar som inspirationskälla till dem som vill vara radikala efterföljare till Jesus i vår tid – på samma sätt som William och Catherine var i sin tid.

Med detta sommarnummer av Stridsropet ger vi dig extra mycket läsning och en hel del om vår 150-åriga historia. Det innebär att du blir upplyst, allmänbildad och förhoppningsvis uppmuntrad. Men det räcker inte. Låt mig avsluta i god Catherine Booth anda. Hon kunde skriva skarpt och välgrundat om både faran med alkohol och djurmisshandel. Men framför allt var hennes ärende människors medvetna frälsning. Vid 17 års ålder hade hon en tid av kris. “Jag vägrade bli frälst genom logiken” sa hon och bad länge om en inre erfarenhet av frälsningsvisshet. Och den kom.

Må du denna sommar också få stunder då Guds Ande bekräftar i din ande att din synd är förlåten och du får vara Guds barn, genomlyst av hans renhet.

(Texten är publicerad som ledare i Stridsropet nr 6-7/2015)

Vill du läsa en god sammanfattning av hur Frälsningsarmén startade och hur vi blev det vi är, så finns här en länk till en artikel från 2012, 100 efter att William Booth dog. Den är skriven av Nils-Erik Karlsson.

Följ även med vad som händer under den internationella 150 års kongressen Boundless. Länk till hemsidan här.

Principer för ledare

Ett litet häfte låg underst i högen när jag plockade ihop några böcker som kommit till mitt kontor under åren. Korta texter är bra. Lagom som lunchläsning. Extra anknytning fanns i det faktum att vi i år firar 150 år sedan William och Catherine Booth grundade den mission som några år senare fick namnet Frälsningsarmén.

I häftet finns det återgivet ett brev som William Booth skrev till sina Territoriella Ledare i världen på juldagen 1911. Mindre än sju månader innan han ”befordrades till härligheten”. Jaha – det är ju med andra ord ett brev till mig idag också, cirka 104 år senare.

Huvuddelen består av ”principer som är nödvändiga för framgång” – och de gäller i stort sett ännu för varje kristen ledare som ansvarar för att leda andra. Här är några utdrag (fritt översatta av mig) av vad Grundläggaren skriver om kvalitéer som är nödvändiga hos en frälsningsofficer:

  1. Först och främst kommer nödvändigheten av att äga ett ANDLIGT LIV. Om du vill ha liv i ditt verksamhetsområde måste du först ha det i varje individ. Kvantitet kan inte ge kvalitet. Du måste ha män och kvinnor som har ett personligt andligt liv.
  2. Den andra avgörande frågan för framgångsrik kamp är att lära sig FÄRDIGHETER. Utbildningen behöver också innefatta detaljerna i varje viktig uppgift. Man kan inte överskatta värdet av att lära sig de gedigna grunderna i frälsningsofficerens ansvar. Först måste deras hjärtan vara överlåtna sedan kan du börja instruera deras hjärnor. Fäst deras blickar på arbetet som ligger framför. Gör dem uppmärksamma på deras brister, visa uppskattning för deras begynnande förmågor.
  3. Du ska ge GOD VÄGLEDNING till officerarna. Lär känna dem och lyssna inte på skvaller. Ge dem god vägledning i hur de talar, beder, vägleder sina soldater eller utför sina kontorsarbeten i kulisserna. En god ledning handlar också om att opartiskt utföra disciplinära åtgärder.
  4. En fjärde avgörande faktor är UPPMUNTRAN. Jag känner ingen soldat eller officer som inte någon gång hemsökts av förtvivlan. Inte minst unga officerare kan drabbas av frestelsen att ge upp. I sådana stunder är de ’värt ett kungarike’ att en officer med gott inflytande träder in i en sådan stund och lyfter fram de goda kvalitéerna i den bedrövade själen och uppmuntrar honom framåt i livet.
  5. En annan viktig kvalité är att finna PASSANDE UPPGIFTER för dem du ansvarar för och se till att de utför sitt uppdrag. Ingen ungdom eller vuxen kan bevara Guds nåd levande för egen del om man inte ständigt försöker hjälpa andra med att bevara sin andliga hälsa.
  6. Den sjätte egenskapen som behövs för att en ledare skall forma de salvationister som vi behöver är att vara ETT FÖREDÖME. Visa människorna omkring dig hur de ska vara genom att visa det med ditt eget liv. Hela Frälsningsarméns existens hänger intimt ihop med att vi lever ett Kristuslikt liv.

imageSå långt William Booth. Det finns inget i det han skriver som inte är tillämpbart i vår tid. Må vara att vissa ordval och exempel är tidstypiska, men ledarskap i kyrkan har sina främsta ingredienser från exempel i Bibeln och inte från managementlitteraturen. Därmed lär jag mig något av föregångare från alla tider.

Boken kan köpas från Frälsningsarmén i England och kostar £1.50. Länk här.

Här finns en länk till mer information om 150-års firandet, kongressen Boundless.

Impact and accountability. 2014 ICL

Since we are not a philosophical society but ”A God-raised, Spirit-filled Army” it should be an outcome of our nature that we do not dwell on words but are ready to go into action. The theme Measuring Impact gives the idea of spirit-filled people being agents for God, changing lives, making an impact that is visible. So, the Bible passage for Thursday’s theme at the International Conference of Leaders was interesting. We read from Luke 4:16-30, when Jesus, at the beginning of his three year mission, stands in Nazareth’s Synagogue and reads from the prophet Isaiah.

The Spirit of the Lord is on me, because he has anointed me to proclaim good news to the poor. He has sent me to proclaim freedom for the prisoners and recovery of sight for the blind, to set the oppressed free, to proclaim the year of the Lord’s favor.

That was words. No one saw anything of that happening in front of them. Yet he said “Today this scripture is fulfilled in your hearing.”

The conclusion for me is that Jesus makes visions into a reality before we see them actually happen. Because he is who he is. His Kingdom has come, although not fully realized. And that way of linking the future to the present is his gift to us.

The next theme in the conference was to hear many good words about what Impact Measurement is. We were not too sure about the meaning of it all after the presentation. But then stories were shared about children from many parts of the world whose lives had been changed. Because some steps of actions and involvement by Spirit-filled people had brought good news and freedom into their lives or turned a theory of hope into a reality of hope.

I will not dwell more on explanations and questions that were frequent but take to my heart that it is good to constantly learn and re-examine what we do and its effect – not just “serving but also solving”. It was said that “this is not a Programme based tool but People focused”. Which gave me the idea that we perhaps shall change the title of the Programme Secretary to the Secretary for Transformation of People!?

Friday’s theme was Accountability. Not difficult to find Bible references there. The parable of the Ten Minas in Luke 19:12-27 has many lessons to tell but the main point here being that Jesus entrusts us with responsibility. And nine out of ten people actually do well – although results are different.

The presentation talked about being accountable for people, for programmes and for money and assets. In groups we discussed about the characteristics of an accountable leader.

Many words again. We can’t do without them. But, learning from the parable from the morning I understand that Jesus wants us to go into action. There shall not be a culture of fear for doing mistakes and keeping our “mina”, our talent unused in a safe place. The culture of a Spirit-filled Army is to enjoy the freedom to dare, to do and seeing it as natural to be accountable to our Lord. If Jesus is happy, people will also be happy with our effort. Although I can’t deny we need some human systems in place too.

I think this blog-post turned a bit philosophical. And even that can be part of a Spirit-filled Army. We have the good example of our founder William Booth. The Impact measurement day started with looking at his map of Darkest England and the way out. It was based on hard facts but described a clear vision of the impact he felt called to make and the “Social Campaign” to get there.Darkest bild