Category Archives: Politik och tro

Har vi tänkt fel kan vi tänka rätt

Så hände det igen. Någon kommenterar en bibeltext och ur de ord som jag ‘känner så väl’ står det plötsligt fram en ny, aktuell sanning. Det här handlar om hur vi lätt hamnar fel i slutsatser om livsfrågorna därför att vi inte bygger dem på grundläggande sanningar och erfarenheter av treenig Gud. Texten nedan är skriven av Nils-Erik Karlsson, soldat i Uppsala kår. Den finns ursprungligen i ett brev som går till Frälsningsarméns bönenätverk Eldsflamman. N-E Karlsson bild

Under sina allra sista dagar här på jorden ägnade Jesus mycket tid åt att undervisa både sina lärjungar och andra om många viktiga och grundläggande sanningar. Många av hans åhörare hade frågor, och deras okunskap lyste igenom på olika sätt. Vissa av dem försökte till och med att sätta honom på prov.

Så var det när några sadducéer en dag kom till honom för att diskutera de dödas uppståndelse. Själva trodde de inte på läran om de dödas uppståndelse. Som parti var de mer intresserade av politik än av religion, och de diskuterade mer än gärna med oliktänkande. Nu kom de med syftet att framställa Jesus i så dålig dager som möjligt och i hopp om att han skulle få med den romerska ockupationsmakten att göra. Deras fråga var utstuderad. Vem av de sju männen, som hade varit gifta med denna kvinna, skulle få henne till hustru vid uppståndelsen?

Jesu svar är rakt och tydligt – och avslöjande. Han säger omgående att de totalt missuppfattat vad saken gällde, och som alltid kommer han med ett klargörande och överraskande svar: Ni tänker fel, därför att ni varken kan skriften eller vet något om Guds makt (Matt 22:29).

Först säger Jesus: ”Ni kan inte skriften.” Det är det som är anledningen till att ni tänker fel. Så är det ännu idag. Många av våra misstag och felaktiga beslut beror på att vi inte är insatta i eller förstår Skriften. Ju mer insatta vi är i Skriften, ju större chans har vi att komma rätt. Vi behöver en ledstjärna som ger ljus, vilket vi kan läsa om i Ps 119:105 där det står: Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig. Lyktan – Ordet – gör att vi kommer rätt.

Några som konkret fick uppleva det var de två lärjungar som efter Jesu död och uppståndelse mötte honom på vägen till Emmaus. De fick sina ögon öppnade, och de ställer sig själva frågan: Brann inte våra hjärtan när han talade med oss på vägen och öppnade Skrifterna för oss? (Luk 24:32). De visste nog vad som stod i Skriften, men nu blev det en upplevd verklighet för dem.

Men Jesus säger också något mer. Han påpekar att ”de inte vet något om Guds makt”. I vår tid, präglad av intellektualism och kunskap, är det lätt att lämna Guds makt åt sidan. Vår erfarenhet av just Guds makt och kraft är inte alltid så stor. Vi litar ofta på oss själva och vår egen förmåga och räknar inte med hans makt och kraft alla gånger vilket vi självfallet borde göra. Då blir det lätt fel.

Paulus talade ofta om Guds makt och Guds kraft. När han kommer till församlingen i Korint säger han: Mitt tal och min predikan bestod inte i ord som skulle övertyga genom mänsklig visdom utan genom en bevisning i Ande och kraft. Vi ville inte att er tro skulle bygga på människors visdom utan på Guds kraft. (1 Kor 2:4-5).

Risken att tänka fel och handla fel är stor när vi inte är grundade i Skriften och vi inte heller vet något om Guds makt! Garantin för att komma rätt är att både förstå Skriften och tro på Guds makt!

Ar du intresserad av frågan att tolka “skrifterna”, Bibeln, (vilken är något som ständigt pågår i de kristna kyrkorna)  så kan du läsa de föredrag som nyligen hållits vid Frälsningsarméns internationella Teologi och Etik Symposium. På engelska. Länk här.

Min fråga till partiledarna

Man ska ju ta chansen när man får den. Tidningen Dagen erbjuder alla att ställa en fråga till partiledarna. Demokrati handlar ju om att folket engagerar sig. De som ställer upp i politiken arbetar ju med frågor som folket för fram. “Opinionens vindar” har vi ju hört talas om. (Här är länk till tidningen med mer info)

Nu kan du också vara med och styra vinden. Vad är viktigt? Om inte vi talar om vad som är viktigt utifrån Guds Rikes värdegrund så kommer andra personer att släppa loss vindar med annat ursprung och annan riktning. Som man ropar får man svar! Här är min fråga:

Krim, krig och kommentera som kristen

Jag har funderat på hur mycket jag som ledare i Frälsningsarmén ska kommentera… ….Frälsningsarmén är ju ett kristet samfund med ett uppdrag att utan åtskillnad möta människors behov på ett sätt som återspeglar Guds kärlek.

(borttaget, borttaget, borttaget)

Kaj Munk, den danske prästen, författaren och motståndsmannen under andra världskriget och Dietrich Bonhoeffer är två exempel på personer som utifrån den kristna trons grund lyft fram  (Borttaget, borttaget, borttaget)

. En intervju med Anne Applebaum i SvD idag belyser detta mer.  (Borttaget….)

Den frågan bemöts sakligt i artikel i Sydsvenskan(Borttaget….)

(Stora delar av originaltexten är borttagen pga att den gav uttryck för politiskt ställningstagande som kan innebära risk för Frälsningsarméns verksamhet i vissa länder.)

Budgetproposition och människosyn

Budgetpropositionen. Jag kan lätt tänka mig mer intressanta ämnen. Har egentligen aldrig ägnat dem någon större tanke. Men det har i några artiklar dykt upp en del intressanta tabeller och förklaringar om vad det senaste förslaget innebär konkret för några kategorier människor.

Och jag försöker nu verkligen hålla mig utanför partipolitiska ställningstaganden och bara tolka vad de ekonomiska prioriteringarna säger om människosyn.

En privatekonom från Swedbank har räknat ut vad de senaste sju årens vägval har gett för resultat. Här visas det att en sjuk får 1547 kr mindre i månaden, en arbetslös 691 mindre. En löntagare mellan 1500 – 2184 kronor mer och en ensamstående förälder med två barn 2770 kr mer (om han/hon har arbete, förmodar jag). (Artikel här i SvD utan grafik med staplar.)

Att arbete ska löna sig är generellt bra. Men när det är på bekostnad av dem som inte kan få ett arbete efter sin förmåga eller de som är sjuka, då är det inte så enkel längre.

Kommentarer som motiverar mer i plånboken till de som arbetar handlar om att konsumtionen behöver hållas uppe. Det är bra för landets ekonomi. En logisk konsekvens blir alltså att det är de som redan har en hög, stabil inkomst för att konsumera som ska kunna konsumera ännu mera. Medan de som har en dålig ekonomi, ja, faktiskt är fattiga, duger inte som konsumenter. De ska leva på välgörenhet.

Är det här bara politik eller är det inte också människosyn? Dessa vägval säger att det högsta värdet en människa har kommer av att man tjänar pengar, konsumera dem på prylar, resor, mat och nöjen. Att vara sjuk eller mindre arbetsför är inte bra för nationalekonomin. De människorna har alltså ett mindre värde. Jag raljerar inte. Jag försöker tolka konsekvensen av vad som prioriteras i vårt gemensamma samhälle.

Jag gör detta utifrån den människosyn som gör anspråk på mig genom min gemenskap med Jesus. Jag tolkar det också utifrån att det är de arbetslösa och sjuka som vi ofta möter på Frälsningsarmén eller i andra kyrkors diakonala arbete. Först kommer de för att få lite ekonomisk nödhjälp. En matkasse. Skolväska till barnen. Pengar till en el-räkning. Sedan kommer de till oss i rehabilitering efter att ha blivit utslagna på arbetsmarknaden. Helt nedbrutna efter att ha förlorat tron på sitt människovärde och ofta med en kropp som kollapsat under oro och stress. Läs bl.a. mer om hur vi kan jobba med detta på hemsidan Frälsningsarmén Visby. (Stöd & omsorg – rehabilitering)

Jag påstår inte att detta på något sätt är enkelt. Jag tror inte heller att det bara är andra skattetekniska formler som är lösningen på människors ekonomiska utsatthet. Jag önskar snarare att det fanns ett bredare folkligt stöd för att de ekonomiska och sociala klyftorna skulle vara mindre. Och att vi ville bidra till det genom att avstå något (läs skattesänkning) som vi inte behöver.

När argumenten kommer att skattepengarna ”är våra egna” och inte statens så missar man ju att vi tillsammans är samhället. Vi betalar skatt för att ur en gemensam pott hjälpa varandra på ett organiserat sätt (s.k. välfärd).

Budgetproposition var det!! Jag ber härmed att få presentera en människovärde proposition som aldrig omförhandlas. ”Med evig kärlek älskar jag dig” säger Gud genom profeten Jeremia 31:3. Jag är en storkonsument av Guds kärlek och nåd.

När detta är skrivet hör jag talas om Medelklassupproret. Det började med en debattartikel och budskapet är bl.a. att skattesänkningar inte leder fram till det som vi behöver i samhället. Artikel i Göteborgs-Posten här.

Andlighet för alla – Sömnpiller till barn – Församlingen som politik

Jag har på eftermiddagen läst tre, till synes, vitt skilda artiklar. Men jag ser att de ändå har en gemensam skärningspunkt i en individs identitet. Vad är dina slutsatser?

Professorn och Jesusforskaren Marcus Borg intervjuas i SvD. Han talar bl.a. om all andlighets lika värde, beskriver sig som bekännande (progressiv) kristen – men  jag har svårt att få ihop hans resonemang både teologisk, andligt och rationellt. Läs artikeln här.

Jag får känslan av att han beskriver en människas egen väg till andlig förnyelse; gott och väl med Jesus som den mest anmärkningsväda människan, men jag ser inte kärnan i kristen tro: Att Jesus är Gud som människa, som dör och uppstår för att ge oss liv. Ett pånyttfött liv som är en mirakulös gåva.

Är kristen tro bara en andlig produkt, en godhetstradition, en ideologi?

Den andra artikeln berättar om barns pillerförbrukning – som i sig är symtom på en samhällssjukdom.

Det återges skrämmande fakta om den ökande konsumtionen av sömnmedel bland barn. Läs här . Artikeln har fler intressanta länkar. Mest upprörd blir jag av att det uppenbart är läkemedelsindustrin som driver på utvecklingen. De erbjuder föräldrar till synes enkla lösningar på komplexa problem.

Vad är vårt gemensamma ansvar för barnen, familjerna?

Till sist har Joel Halldorf skrivit mycket gott och hoppfullt om var vi kan finna visioner och idéer för vår tid när de inte längre återfinns i politiken. ( Tdningen Sändaren, läs här.) Han refererar till Nina Björks bok Lycklig i alla sina dagar och landar i den kristna församlingen som en plats för en hälsosam gemenskap och en sund människouppfattning.

Det som jag ser gemensamt för frågorna i de tre artiklarna är den mänskliga identiteten. Vad gör mig till den jag är? Hur får jag balans och trygghet och en sund identitet? Referensramarna som erbjuds på den stora marknaden handlar om:

– Vad äger jag? – Vad gör jag? – Vad åtrår jag? – Hur mår jag? – Hur ser jag ut?

Det finns många erbjudanden som vill möte de behoven, men grundläggande frågan är: VEM ÄR JAG?

Inget är så vackert och stort som att vara Guds barn. Johannesevangeliet 1:12 Och vår djupaste identitet formas utifrån den eller det vi tillber. Vi får tillbe en (1) Gud i ande och sanning. Joh:4:21-24.

Det är nog därför jag mår så bra. Pris ske Gud!

Röster i tiden om en hållbar framtid

Åter igen har jag med stor behållning läst en artikel av Andreas Cervenka (här). Jag skulle vilja definiera hans fårmåga att fånga komplicerade samband i tillgängliga beskrivningar som  en profetröst i tiden. (Bibelns profeter uttalar sig inte endast om det som kommer att ske utan beskriver också hur människans orättfärdiga beteende i nuet utlöser framtidsscenariot. Profeterna gör människor delansvariga. Gud vill inte det onda men förutsäger de oundvikliga konsekvenserna om vi inte vänder om.)

Sammanhanget i dagens Cervenka artikel är att (stora) bolag lätt kan undvika att betala skatt. Han sammanfattar den specifika frågan med att “det globala kapitalet ser inte ut att vara i behov av flaskmatning från statsmakternas sida.” De har välfyllda kassakistor samtidigt som de “genom hot om att flytta kan spela ut olika regeringar mot varandra, som i ett slags gisslandrama“. Inget större hopp för en rättvisare värld idag heller!

Det globala perspektivet fanns med ännu tydligare i det jag hörde tidigare i veckan. Anders Wijkman talade (på en samling med Sveriges Kristna Råd)  om den globala miljö- och klimatkrisen. Riktigt illa där också!

Gemensamt från bägge personernas budskap är att vi kan inte bara se på enskilda frågor som bolagsskatter, den ekonomiska krisen eller klimatförändringarna. Allt är sammanvävt med varandra i “systemfel”. Som t.ex. att de flesta lösningar som serveras bygger på att öka konsumtion & produktion – vilket i sin tur ökar takten på klimatkatastrofen, osv.

Från detta dystra scenario har jag i helgen varit på några andra sammanhang med framtidsperspektiv. På Frälsningsarmé kårer runt om i landet börjar vi prata om Vision 2020. Det är inte en färdig handlingsplan som presenteras utan en fortsättning i att lyssna till varandra och till Gud och dela tankar om hur vi förverkligar Guds vilja.

Även om den kristnes perspektiv också kan vara grumlat av missnöje, ovana att se helhet och känsla av maktlöshet så finns en avgörande skillnad. När vi ser på jordens och människans framtid så är det alltid genom den ‘lins’ som Jesus död, uppståndelse och plats i himmelen ger oss. “Han skall en dag föra rättfärdigheten till seger. Och hans namn skall ge folken hopp.” (Matteus 12:20-21)

Det innebär att all makt och alla system som bygger på orättfärdighet kommer att kollapsa. Vi som ser in i framtiden genom Jesus Kristus ser att rättfärdigheten redan har segrat. Ur Guds livscykel att skapa liv ur döden och försoning genom att förlåta växer den enda hållbara framtiden.

De som efter denna tidens ekonomiskt dominerande ordning menar sig sitta på toppen av samhällets näringskedja och tror sig vara oberörda av människors nöd i världen, deras tid är kort.

Det som Vision 2020 absolut kommer att handla om, på olika sätt, är att vi ska visa kärlek och barmhärtighet och vara ett ställföreträdande hopp – tills människor får ett eget personligt möte med Jesus och kan bära det nya livet, det eviga hoppet i sin själ.

Etiken i politiken och miljonfester för skattepengar

Hur svårt är det inte för människan att göra rätt. Först ska man ha fotfäste i klara värderingar om vad som är rätt och fel. Sedan ska man dessutom leva som man lär. För att inte tala om hur svårt det är att som individ säga nej när gruppkulturen tar genvägar i den moraliska skogen.

Två artiklar i dagens morgontidningar är variation på samma tema. Svenska Dagbladet har ett debattinlägg om behovet att återupprätta etiken i politiken. Dagens Nyheter  berättar om hur pengar som skulle stimulera forskning går till exklusiva fester när Stiftelsen för Strategisk forskning vill göra sig känd.

Barbro Westerholm (fp) och Johan Westerholm (s) som skriver debattinlägget säger viktiga saker. Etiken skall inte tas fram först när olyckan redan varit framme och

Dagens allt snabbare samhällsklimat kräver direkta beslut och reaktioner varför en fungerande etisk och moralisk kompass är nödvändig, en kompass som kan kopplas till den enskildes politiska hemvist.

Inget fel på det, men räcker det? Bra att partier vågar ha tydlig ideologi och etiska värderingar men ett gott samhälle byggs inte utifrån yttre kontroll med överenskommelse och regelbok i handen. Inte ens Guds folk klarar i längden att bygga sunda gemenskaper med endast Lagen om rätt och fel, skall och skall inte, som rättesnöre.

Och när statliga verk och stiftelser lägger pengar på exklusiva fester för dem som skall dunkas i ryggen så gråter säkert deras regelverk över hur olyckligt det missbrukas.

Jag som är ledare i en, vill jag påstå, hälsosam och sund kristen rörelse som Frälsningsarmén ser att vi ständigt har dessa frågor att hantera också. Ingen människa kan leva i en familj, arbetsplats, organisation eller ett samhälle utan att det uppstår situationer då omdömet prövas, frestelsen att vinna personliga fördelar uppstår eller att man lockas till att utnyttja sin makt för att få sin vilja fram.

Att politiska partier, statliga myndigheter och andra viktiga sammanhang som skall betjäna vårt gemensamma bästa åter tar upp frågan om en etisk och moralisk kompass som kopplas till ideologin och uppdraget är fantastiskt bra.

Men, en kompass visar ju endast rätt om det finns en magnetisk pol som nålen kan relatera till. En traditionell kompass får ju fnatt om det finns vanliga magneter i närheten. Kompassnålen ska sträcka sig till Nordpolen och inte till mindre kraftfält i närheten. I överförd betydelse betyder det att den moraliska och etiska kompassen behöver, utöver den politiska hemvisten, förhålla sig till levande Gud. Både hans väldiga helighet och allmakt så väl som till all den försoning och upprättelse som vi får del av genom Jesus Kristus och den hjälp och vägledning som den Helige Ande ger.

Det är en bra början att politiska grupper och andra ser om sitt eget hus. Men min förståelse för det goda samhället är att det byggs utifrån djupare och mer eviga värderingar än de som kan mätas av opinionsinstituten.

(Och här är en länk till TV nyheterna om miljonfesten.)