Både och (Toronto 6)

Torsdag morgon på konferensen innebär tidig frukost så att vi alla kan vara med på det internationella bönemötet kl. 7:30. Smakar det så kostar det.

Det är enkelheten som ger torsdagsbönen dess djup. Först var det bara ett kort inlägg av general Linda Bond utifrån Hesekiel 37 och främst vers 9. Vi skall göra det som vi kan. Profetera, uttala Guds ord. Gud skall göra det som bara han kan göra – blåsa sin Ande över den döda kroppen och ge den liv.

Sedan en sång och det mesta av tiden till bön. Vi ombads att be kortfattat, bara några meningar. Och undret inträffade. Vi gjorde just det. Inga långa bönepredikningar. Bönerna uttalades den ena efter den andra som ett stilla flöde av levande vatten. Det var sån välsignelse i det.

I den lilla gruppen läste vi bibelord, samtalade och bad kring En armé – i gemenskap. Ämnet är en gammal bekant men frågan utmanar oss fortfarande. Vad är sann gemenskap? Definitionen från Apostlagärningarna 4:32 fick förnyad betydelse. Att ha ”ett hjärta och en själ”. Både hjärta och själ. Inte den ena utan den andra.

Dagens första presentation handlade om evangelisation och lärjungaskap. Det handlar både om att nå din bekanta granne och den okända människan vid gatuevangelisation. Det kan också innebära friluftsmötet på Internet, som någon uttryckte sig. För första gången hörde jag om SAVN.tv från USA västra territoriet som riktar sig till människor som inte har någon större bekantskap med Jesus.

Dagens andra ämne var också mycket intressant. Ledarskap. Hur försäkrar vi oss om att Frälsningsarmén runt om i världen fortsättningsvis har officerare som har kompetens och erfarenhet för att leda oss i att fullfölja vårt uppdrag?

Både i central administration och de lokala verksamheterna. Ledare på territoriell nivå som både är män och kvinnor och inte minst gifta kvinnor. Ledare som både är extroverta och introverta. Ledare som tar större ansvar både efter kortare officerstid och med lång erfarenhet.

Med ett stort antal kulturer i världen representerade bland deltagarna så förstår du nog att vi förde många intressanta förslag och utmaningar på tal.

När jag hörde föredraget om alla de goda kvalitéer som en ledare behöver äga så kan den mest modige vilja dra sig undan. Men jag blev väldigt uppmuntrad av en av de sista kommentarerna från en deltagare. Vi behöver lära oss att utveckla ledarteam ”där vi kan luta oss mot varandra”.

Vi är inte kallade att vara den ensamme cowboyen utan herdar som lever med fåren. Med det sagt så lutar jag mig snart mot huvudkudden och vilar i Guds treeniga team.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s